The 7 th day.

Kl är 00:28 Första bloggen jag skriver någonsin, ska bli intressant att se vart det här leder. Tänkte lära mig hur man använder paragrafsystemet. Men tills dess, håll till godo med: Alla historier handlar om kärlek. Och lyrik är väl en form av historia, och utan kärlek skulle ingen av oss vara här, kanske vissa men ni förstår poängen. Är det därför kärlek är världens tacksammaste samtidigt mest uttjatde ämne att dokumentera, fantisera och skriva om, i låtform, filmform, bokform och språkform? Hur kommer det sig att det äldsta, mest primitiva, mest påtagliga hos oss fortfarande är det som faschinerar oss mest? Är det för att det är något vi aldrig kommer kunna skydda oss ifrån? Någonting vi aldrig vill skydda oss ifrån? Samtidigt någonting vi aldrig kommer förstå, kanske någonting vi inte vill förstå. Tänk på det, om du vill.