kärlek på annat vis

Om du räknar upp alla låtar du hört som handlar om kärlek, lär du få sitta och räkna hela dagen. En stor del av musikhistoriens samlade pop/rockproduktion livnär sig på krossade hjärtan eller euforisk kärleksyra. Det är egentligen logiskt: kärlek och relationer är ju ganska viktigt i de flestas liv, så det finns ett konstant behov av allt från dystra gråtlåtar till arga breakup-låtar.

Många tänker nog på pojkband så fort "kärlek" och "musik" dyker upp i samma mening - och vi vet ju alla hur ordet "love" låter ur Nick Carters mun. Men det är i långt fler än pojkbandsgenren som det finns en benägenhet till upprepning. Det finns dock många undantag. Kärlek är inte alltid sönderromantiserat. Jens Lekman sjunger "Oh Julie, meet me by the vending machine, Oh Julie, I’m gonna buy you a weddig ring" - en sann arvtagare till Ramones "I met her at Burger King, we fell in love by the soda machine". Det talar kanske inte till lika många som "love sent from heaven above" men igenkänningsfaktorn är på något konstigt sätt högre, även om man själv kanske aldrig blivit kär på ett hamburgarhak. Det är på något sätt närmare livet, och framför allt inte lika utslitet

I The Smiths "There is a light that never goes out", en låt som biffiga gangsters (och i övrigt ungefär halva världen) gråter till, bekänner berättarjaget sin längtan efter att krossas av en 10 tons lastbil, bara han får dö intill sin älskade. Det är snudd på makabert, men visst är det en inte helt främmande känsla? Man förstår, trots att ordet "kärlek" inte ens dyker upp i texten. Ett mindre grandiost exempel är Jens Lekmans "Do you remember the riots?" där göteborgskravallerna utgör ramen för kärleksdramat. När hon släpper hans hand, vill han bara bränna ner hela Avenyn - det behöver ingen förklaring. En något mer makaber situation beskrivs i Blood Brothers’ "My first kiss at the public execution", som handlar om... just det.

Det finns många fler exempel. Cibo Matto använder ofta mat som metafor för kärlek, som i "Le pain perdu" där rostat bröd får stå för relationer som "kallnat". Man kan skriva att man gillar långa strandpromenader, eller så kan man skriva kontaktannonser som Doktor Kosmos: "Går du igång på en gammal fabrik, tycker du mycket om barn? Hatar du körsång och etnomusik, har du läst Jacques Lacan?" Egentligen är ju kontaktannonsen ett tema för sig, och nu håller jag på att spåra ur. Det finns i alla fall låtar man kan uppskatta extra mycket för sina udda infallsvinklar på kärlek. Ibland lägger man knappt märke till texten, men andra gånger kan man bli fascinerad - "så där kan man ju också göra...!"