Robyn fick Roskilde att dansa

Vad skönt det måste vara att vara sexton år och veta precis vad man vill. Att se sitt mål i livet så klart och tydligt framför sig att det bara är att lägga all energi på att nå dit. Vad skönt det måste vara att vara Robyn.

Musikfenomenet från samma stad som undertecknad har gått en lång väg sen starten med "do you really want me". Jag minns att jag läste en intervju där hon beskrev hur det var att som (då endast 16 år) stå på scen medan publiken vrålade: "visa pattarna". Jag minns att jag undrade hur länge hon skulle orka.

Men i den där lilla kroppen så ryms det ett sådant driv, en sådan energi och en sådan talang för musik att ja.. jag saknar ord. När sen Robyn äntrar Arena på Roskildefestivalen så stiger jublet från publiken som skippat Prodigy för att se henne. Tältet är fullt och det kokar av musik och glädje.. och dans. Det bokstavligen ångar ifrån publiken där tusentals händer är uppsträckta mot stjärnan.

Och när jag sitter där, på en bänk en bit bort så undrar jag:
Hur kunde jag någonsin tvivla?